Månad: oktober 2014

VIK HÄDAN KATARR!

Köpte en rejäl påse färska tranbär i hopp om att mota blåskatarr i grinden.
Smoothiefierade de röda, vackra med ingefära, lime, groddar, chiafrön, en halv banan, havredryck och lite agavesirap. Slurpar i sängen, som sig bör.

tranbär

#NÄRINGSBRIST ;)

nyttigt

Blev lite allt möjligt som hamnade på lunchtallriken idag.
”Vegagenröra” enligt detta recept, körsbärstomater, groddar, lime, morötter, pumpafrön, rödbeta med örtsalt, solrosfrön, spenat och hummus toppad med Astrid & Apornas fejkon.

VEGAGENRÖRA OCH SAFFRANSGLASS

vegagenmacka

Okej… Den här middagen var typ 100 på en skala mellan 3 och 7,5 där 3 är blä, och 7,5 är lika med eufori vid varje tugga.
”Vegagenröra” på rågkaka ackompanjerad av grönkålschips och jordärtskockspurè toppad med ”rödbetsblomma”. Det hela avrundades med ljuvligt saffranssmakande glass och jordgubbar. Helt över-ok +.

VEGAGENRÖRA

2 personer.
Se receptet som en fingervisning och blanda lite på känsla. Det brukar bli allra bäst.

100 g tofu av ”hård” typ. Naturell eller rökt
2 msk vegansk majonnäs
2 msk tångkaviar, tex ABBA Caviart.
2 msk vegansk matlagningsgrädde
2 msk hackad rödlök
2 msk finklippt dill
knappt 1 msk citronsaft
ca 1/2- krm rökarom
Svartpeppar och örtsalt efter smak.

Smula tofun med fingrarna och blanda ihop med allt annat till en ljuvlig röra.
Fantastisk på toast, till avocado, bakad potatis eller i snittar.

GRÖNKÅLSCHIPS

Olivolja
Krydda, förslagsvis örtsalt
Grönkål

Sätt ugnen på 150 grader. Riv små bitar av grönkål och lägg dem i en rymlig bunke. Häll olja över (tex olivolja) och krydda. Rör runt så att all grönkål är täckt av olja. Sprid jämnt på en plåt och låt dem vara i ugnen tills de är krispiga, men inte brända. Ca 15 min brukar vara lagom, men var observant så att de inte bränns!

JORDÄRTSKOCKSMOS

2 personer

Jordärtskockor
Oatly iMat
Veganskt smör, tex Carlshamns
Salt

Koka upp en kastrull med vatten. Skala ca 7 jordärtskockor, dela dem i mindre bitar och koka dem mjuka. Mosa tillsammans med en liten skvätt
(ca 0,5 dl) matlagningsgrädde och en klick smör. Salta efter preferens.

oatlysaffran

Avrundade smaklökarnas jackpot med saffransglass. Eller snarare Oatlys vaniljglass blandad med saffran. Låt glassen stå i rumstemperatur en stund så att den är lite mjuk och lättarbetad. Ta en sked eller gaffel till hjälp och blanda ut den med saffran, här användes 3 påsar. Ställ sedan in glassen i frysen en stund och låt den stelna. Servera sedan med något trevligt och strö gärna lite ekologiskt vaniljpulver över glassen.

 

 

 

LÄKARE FÖR FRAMTIDEN

läkare för framtiden

Igår var jag en av 400 pers som närvarade då David Stenholtz, specialistläkare i onkologi (cancer), föreläste om mekanismen bakom uppkomsten av sjukdomar och kostens roll i detta. 
David är ordförande på Läkare för framtiden
Besök / gilla gärna fb-sidan här om du vill ha uppdaterad, modern information om hälsa och sjukdomsprevention.

inflammation 1 inflammation2

IT`S OATSOME!

the oatlywayhej

Oatly har i dagarna haft annonser på helsida i flera tidningar med texten nedan. Mjölkindustrin delger inte objektiv information till sina konsumenter och har skjutit sig själva i foten oavsett om stämningen går igenom eller ej.
Utmärkt att frågan lyfts inför allmän beskådan!

Se gärna mitt föregående inlägg om stämningen, skrivet 9 oktober.

Texten från annonsen;

”Det är inte bara laktosintoleranta, mjölk-
allergiker och veganer som väljer bort mjölk
till förmån för havredryck.
En hel drös medvetna
konsumenter som bryr sig om hälsa och miljö
har de senaste åren ställt sig frågan om mjölk
verkligen är så bra som det påstås.
Och där måste vi nog rycka ut till mjölkens
försvar. För mjölk är inget dåligt livsmedel.
Tvärtom. Men att det skulle vara en oersättlig
källa till näring, en livsnödvändighet som vi
varken skulle ha några starka ben eller starka
barn förutan, är inte annat än ren myt.
Det är förmodligen precis vad Svensk Mjölk själva
går och oroar sig för just nu, eftersom de skickat
oss en stämning på 172 sidor.
För att göra en lång
historia kort vill de förbjuda oss från att använda
formuleringar som “it’s like milk, but made for
humans” och “We are the post milk generation”.
Svensk Mjölk anser att de “ger intryck av att
mjölkprodukter, till skillnad från havrebaserade
livsmedel är omoderna” och att detta är “uppen-
bart nedvärderande för mjölk”.
Vi säger inte vem som har rätt eller fel. Det får
tiden utvisa. Eller du. För på oatly.se har vi
lagt upp hela stämningsansökan, mjölkindustrins
argumentation och vårt tillbakaspel. Inte för att
vi känner oss klämda av industri med en gigan-
tisk lobbyapparat i ryggen. Nä, det beror mest
på att vi för något år sedan bestämde oss för
att försöka bli ett helt transparent livsmedels-
företag.Vi redovisar öppet vad vi stoppar i våra produkter
och var våra ingredienser kommer ifrån (all havre
är t ex svenskodlad). Och varför skulle vi då undan-
hålla dig 172 sidor ytterst underhållande läsning?

Vi ses på oatly.com/dåligstämningikyldisken

PS. Nästa gång ni på Svensk Mjölk retar er
på något vi gjort, kan ni väl ringa oss först.
Då kanske vi (och ni) slipper lägga en massa
pengar på dyra advokater. ”

OATSOME

HÖST-ÖGONFLÄRD

trevlig1

trevlig 4   trevlig 3

trevlig 2

FÄRGGLATT

blogg okt

Vid första anblicken  trodde mitt syskonbarn att jag hade hällt ut jellybeans på en tallrik…

Smoothie på tomat, rödbeta, svarta vinbär, physalis, citron, hasselnötsmjölk, sesamfrön, chiafrön, ingefära, agavesirap, kokos, gojibär, selleri. 

”Couscous” av riven blomkål smörstekt med peppriga trattkantareller, svart trumpetsvamp, blek taggsvamp och sojabönor. Toppat med granatäpple och lite balsamico.

 

WE ARE THE POST MILK GENERATION!

LRF mjölk anser, att delar av Oatlys marknadsföring är vilseledande för konsumenten och att komjölk framställs som omodern och dålig.
Därför har LRF lämnat in en stämningsansökan av Oatly  på 14 miljoner kr till Marknadsdonstolen.

LRF har alltså verkligen tagit åt sig av slogans som ”wow no cow!” och ”its like milk, but made for humans”. Komjölk är ett förträffligt livsmedel - för kalvar.
”No milk, no soy, no badness” , är en fullt relevant upplysning på en förpackning.
Det finns de som är allergiska mot både komjölk och soya och som inte vill ha en massa skumma tillsatser i sina produkter.
Att LRF mjölk väljer att ta det som ett personligt påhopp är sandlådenivå.
Att Bregottfabrikreklamer med evigt gröna ängar skulle ge konsumenten en objektiv bild av produkten och att mjölk marknadsförs som ”naturens egen sportdryck”, är däremot inte något att ifrågasätta?

Sverige och USA ligger i topp vad gäller konsumtion av komjölk samtidigt som dessa länder har flest fall av benskörhet. Många falska myter kring komjölk lever kvar.

Vad vet du egentligen om mjölkindustrin? (inget grafiskt)

 

DJURENS DAG

4 Oktober är Djurens Dag!
Denna dag har uppmärksammats sedan 1931 för att ära djurens skyddshelgon Franciskus av Assisi. Sorgligt nog stjäls fokus från djuren då kommers i form av kanelbullens dag också infaller detta datum. Skamligt att ett bakverk ska överskugga våra medvarelser välfärd!
Tänk vilken fattig plats jorden vore utan alla fascinerande, vackra, väna, roliga, tillgivna, viktiga, djur och individer vi delar hem med.

imageimageimageimage
 Bilder från eget arkiv.

Vi har en planet.
På den ska alla medvarelser samsas och utopiskt leva i harmoni med varandra.
Mångfald är en oersättlig skatt vi ska vara rädda om!
För mig står den skatten i relation till självklarheten, att alla har ett grundläggande egenvärde. Vi är här i en symbios, som också innefattar ett ekosystem, och därmed en biologisk mångfald. Grunden till all diskriminering är ett inlärt beteende vilket nästan alltid är relaterat till vad som kortsiktigt gynnar egenintressen. Egot bryr sig inte om ifall det egna handlandet inverkar negativt på varken det sociala systemet, ekosystemet eller mångfalden – varken den kulturella eller biologiska.

Människan har placerat sig på en elitistisk tron där den selektivt anser sig vara överlägsen andra grupper och / eller arter. Jorden skulle dra fördelar av ifall människan eliminerades som art. Om däremot alla bin försvann, skulle ekosystemet fallera. Denna jämförelse handlar inte om att jag likställer människor med djur. Den handlar om att jag ser ett unikt värde och en funktion hos alla individer.
Tycker jag alltså, att djur är lika mycket värda som människor?
Tycker jag att en mygga är lika mycket värd som en häst?
Det är inte fullt så enkelt. Oftast handlar det främst om personliga band. För att jag inte tycker att alla människor är lika fantastiska, snygga eller användbara för mina syftens skull, har jag inte rätt att medvetet behandla dem illa. Personligen har jag mer utbyte av min mamma än av någon slumpmässig person jag aldrig mött. Därmed vill jag inte medvetet bidra till att den okända personen görs livegen, utnyttjas eller dödas. Samma synsätt applicerar jag på medvarelserna i djurriket.

Det är självklart att man ska uppröras över till exempel hundar som far illa, eller delfiner som slaktas, men det är märkligt om man inte samtidigt finner det fel, att grisar utan eftertanke är korv, kor är lädersandaler och fåglar är stoppning i ett täcke.
Att anse det legitimt att döda grisen, men inte hunden, är rot till ett ”vi är bättre än de” tänk, som är länkat till grundproblematiken.
Jag vill hellre, att hundra, för mig okända människor dör, än en nära och älskad anhörig. Jag vill i likhet hellre, att hundra pingviner dör, än en nära och älskad anhörig. Det är defintivt egoistiskt och det är jag medveten om.
Som tur är ställs man sällan inför sådana typer av ultimatum.
Att nöjesbaserat döda pingviner för att deras vingar smakar gott, för att de inte talar svenska eller besitter förmågan att uppfinna bilar och atombomber, finner jag märkligt.
Hästar och myggor fyller olika funktioner i ekosystemet och därmed har båda ett betydande värde. Att jag personligen känner ett starkare band till en häst än en mygga, rättfärdigar inte ifall jag skulle få för mig att utnyttja och döda siameskatter bara för att jag har träffat en massa dvärghamstrar jag gillat. Sätter sig en mygga på mig, viftar jag troligen bort den, medvetet eller reflexmässigt. Kanske råkar jag illa nog döda den eftersom den är liten och skör. För den sakens skull finner jag det inte godtagbart att utstuderat stänga in en massa bildligt, eller bokstavligt talat sköra varelser för att förtrycka, utnyttja eller döda dem. Blir jag attackerad av en varg i skogen kommer jag försvara mig och döda den om jag måste för att själv klara livhanken. Får jag en fästing kommer jag plocka bort den. Det har dock ingenting att göra med systematiserad djurhållning.

Ett rättfärdigande att utnyttja, baserat på att någons hjärna inte fungerar exakt som ens egen gör, framstår för de flesta motbjudande om det syftas på en mänsklig individ.
Varför engageras man av mänskligt lidande där någon man aldrig någonsin träffat är drabbad? På grund av empati framför allt.
Varför är det oftast så långt till att leva sig in i exempelivis grisens upplevelse? Grisar har, enligt forskare, ett ”intellekt” jämförbart med ett treårigt barns. Allt levande med ett nervsystem har en stark, basal öskan att överleva och undvika smärta.

Att man har haft det bra fram tills att någon annan bestämmer att man ska dö gör ingen skillnad i grunden. Jag har själv haft ett väldigt trevligt liv hittills. Oavsett vill jag fortsätta leva även om jag inte behöver åka bil långt för att dödas en dag som jag inte är beredd på, och därmed inte reflekterat kring. Så länge inget annat levande och vitalt uttrycker att det vill dö går det inte att göra det på ett vänligt sätt.

Får då och då höra att ”jag tycker det är viktigare att bry sig om människor i nöd”. Jag håller verkligen med om att det är mycket viktigt att bry sig om de som har det svårt och som tur är utesluter inte ett engagemang ett annat.  Jag önskar en samvaro där alla, så långt det är fysiskt och praktiskt möjligt, strävar efter att inte skada varandra när ett val finns att inte göra det. Den strävan benämns märkligt nog ofta som ”extrem”.

image

EGO vs ECO

ecoego

 

MALOU VON SIVERS BLIR VEGAN!

Under veckan som gått har TV4 programmet ”Malou efter tio” haft temat veganism där Malou prövat på att leva veganskt. Det har talats om aspekterna hälsa, miljö och etik. Många personer har gästat programmet.

Matprofilen och veganan RENEE VOLTAIRE gav inspirerande mattips.

LARS FRÖLANDER,  simmare, flerfaldig VM-guldmedaljör och även olympisk vinnare, berättade om sina ständiga sjukdomsperioder tidigare i livet och hur han fick hälsa och stor framgång med hjälp av vegansk kost.
Många elitidrottare och kroppsbyggare har insett de stora fördelarna med vegankost. Det finns mycket vidare läsning om detta i cyberspace. Googla exempelvis ”vegan athletes”

KITTY JUTBRING och NINA FÄRDIG pratade om hur det är att vara vegan och förälder till barn som också äter vegansk mat. Det finns mycket fördomar om att vegansk kost skulle vara skadlig för barn. Precis som alltid, handlar det om att äta varierat och balanserat.
På svenska livsmedelsverkets hemsida står följande;

”En helt vegetarisk kost till barn kräver, precis som till vuxna, goda kunskaper om mat och näringsämnen och noggrann planering. Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi kan även barn äta helt vegetarisk mat – veganmat.”

Gällande ”berikade produkter” bör tilläggas, att flertalet animaliska produkter också berikas.

MATTIAS KRISTIANSSON, kock, bloggare och grundare av Sveriges första helt vegetariska mattidning. Före detta ”allätare” och flitig köttkonsument, som enligt egen utsago testade vegansk mat av miljöskäl och sedan blev fast för att det veganska köket var så spännande, varierande och utsökt gott.

Han bjöd på en fantastiskt dignande buffè, där de som fick smaka förvånades över att all mat verkligen var vegansk. Jättekul att se!

PATRIK ARVE, sångare i Teddybears och BEA SZENFELD svensk modedesigner talade om de etiska skälen till att leva veganskt. Det pratades miljö, etik och hälsoförbättring samt visades skor och väskor i material som inga djur behövt plågas för. Det finns flertalet utmärkta alternativ till animaliska material!
Bea berättar också om sitt tidigare samarbete med STELLA McCARTNEY, som också är vegan. Compassion is the only fashion!

vegan

CHIA BETYDER STARK!

Chiapudding är superenkelt att svänga ihop och nästan kriminellt hälsoboostande.
Dessa små frön är fullproppade av näring  och innehåller bland annat vitaminerna A, B, D, E, magnesium, järn och rikligt med kalcium.
De är också en utmärkt proteinkälla med hela 18 av de 20 olika aminosyrorna.
Dessutom är de fiberrika, vilket främjar matsmältningsprocessen.
Som havregrädde på moset, innehåller de rejält med nyttiga omega 3 fettsyror.

GRUNDRECEPT

  • 3 msk chiafrön
  • 2 dl vätskaBlanda chiafrön med vätska och rör om.
    Upprepa att röra om efter ca en kvart. Låt sedan stå minst en kvart till.
    Med fördel tillåts den stå ett par timmar, eller över natten.
    Servera sedan exempelvis med färsk frukt, nötter och en klick soyghurt eller liknande.När fröna läggs i vätska sväller de och bildar en geleaktig konsistens.
    Vätskan som används kan man variera, och vad gäller smaksättningen är det bara fantasin som sätter gränserna. På bilden är puddingen gjord på hasselnötsmjölk spetsad med kardemumma, ekologiska vaniljfrön och lite kokos. Topping med vegansk vit choklad och fikon.

    image

I förgrunden; majsbröd med salami, selleri och vitlöksmajonnäs. Allt veganskt, såklart.

HURRA FÖR GANDHI!

2 oktober är datumet då en mycket klok man föddes.
Hedrar hans minne med ett av hans välkända citat.

”The greatness of a nation and it`s moral progress can be judged by the way it`s animals are treated”

tiiiy

”SEA THE TRUTH” – VAD HÄNDER MED HAVEN?

image

Djurindustrin skapar enormt omfattande miljömässiga problem vilket är allvarligt och definitivt inte hållbart.
Även i världshaven är läget mycket kritiskt då fiskeindustrin saboterar den marina miljön. Ekosystemen i haven är alarmerande nära en kollaps, vilket kan få förödande konsekvenser då jordens syreproduktion till betydande del är beroende av havens livsmiljö. Haven har evoluerat under biljontals år vilket mänsklig aktivitet nära på totalförstört under vad som tidsmässigt är en ögonblinkning i jämförelse.
Fortsätter vi fiska i samma omfång som vi gör idag, kommer haven, enligt experter, att vara tömda omkring år 2050.
Problematiken späds också på i takt med en stigande efterfrågan kopplad till den globala befolkningsökningen.

Dokumentären är gjord i samarbete med ledande experter inom området, vilka tydliggör sambanden mellan olika verksamheter.
Den innehåller hänförande vackra naturbilder och även en väldigt skrämmande verklighet.